Kontaktförbud regleras i lagen om kontaktförbud. Ett kontaktförbud är ett förbud som meddelas för en viss person. Den person som förbudet riktar sig mot kallas för förbudsperson. Den person som ansöker om kontaktförbud och som önskar begränsa kontakten med någon annan kallas för skyddsperson. Ett kontaktförbud innebär att förbudspersonen förbjuds att besöka, ta kontakt samt följa efter skyddspersonen. Detta avser såväl fysisk som digital kontakt.
Det som kallas det ordinära kontaktförbudet har innebörden som nämnts ovan, att en person förbjuds besöka, ta kontakt samt följa efter en annan person.
Det utvidgade kontaktförbudet innebär att förbudspersonen inte heller får befinna sig i närheten av skyddspersonens bostad, arbetsplats eller annat ställe där den personen brukar vistas. Det är alltså ett mer omfattande kontaktförbud som kan användas när det ordinära kontaktförbudet inte är tillräckligt. Ett sådant kontaktförbud kan förenas med elektronisk övervakning i form av en fotboja.
Det särskilt utvidgade kontaktförbudet avser ett större område kring skyddspersonens bostad, arbetsplats eller andra ställen som han eller hon brukar vistas. Ett sådant kontaktförbud ska förenas med elektronisk övervakning, om inte särskilda skäl talar emot det. Sådant kontaktförbud utfärdas främst om förbudsperson överträtt ett utvidgat kontaktförbud.
För att ett kontaktförbud ska meddelas måste vissa förutsättningar vara uppfyllda. Det måste föreligga särskilda omständigheter som innebär att det finnas en risk att förbudspersonen kommer att handla på ett visst sätt. Risken ska innefatta handlingar såsom att förbudspersonen kommer att begå brott mot, förfölja, eller på annat sätt allvarligt trakassera skyddspersonen. Risken måste vara klar och konkret. Det räcker inte att två personer är osams.
I riskbedömningen beaktas särskilt om förbudspersonen har begått brott mot någon persons liv, hälsa, frihet eller frid. Här avses i första hand brott som misshandel och olaga hot. Har personen inte blivit dömd måste skuldfrågan bedömas i den specifika situationen. Utöver detta kan tidigare icke straffbara trakasserier mot skyddspersonen utgöra en särskild omständighet som ska beaktas i riskbedömningen. Möjligheten att utfärda kontaktförbud utan att förbudspersonen har begått brott mot skyddspersonen används dock i mycket begränsad omfattning.
En annan förutsättning för att kontaktförbud får meddelas är att skälen för förbudet uppväger det intrång förbudet innebär. Det görs alltså en så kallad proportionalitetsbedömning, en avvägning mellan risken och intrånget, innan ett kontaktförbud meddelas. Omständigheter som kan vara av särskild betydelse då är att personerna har barn ihop, arbetar på samma arbetsplats eller bor nära varandra. Sådana omständigheter kan försvåra möjligheten till ett kontaktförbud.
Ansökan om kontaktförbud kan göras hos polisen eller hos Åklagarmyndigheten av den personen som behöver kontaktförbudet eller av en annan person. Om ansökan sker av en annan person ska det utredas huruvida skyddspersonen önskar ett kontaktförbud. Fråga om kontaktförbud kan även tas upp av åklagare på eget initiativ. En ansökan om kontaktförbud kan göras såväl skriftligt som muntligt.
Ansökan om kontaktförbud prövas av en åklagare och denne ska handlägga ansökan skyndsamt. Beslut ska i normala fall fattas inom två veckor från ansökan avseende ordinarie kontaktförbud samt utvidgat sådant utan elektronisk övervakning. Beslut avseende övriga former av kontaktförbud ska vanligtvis meddelas senast inom en vecka från ansökan.
Både skyddspersonen och förbudspersonen har rätt att ta del av uppgifter som tillförts ärendet och yttra sig över dem. Undantag finns dock. Man har t.ex. inte rätt att ta del av uppgifterna om det är uppenbart att det inte behövs, om det skulle försvåra genomförande av beslutet eller om beslutet inte kan skjutas upp.
Om skyddspersonen eller förbudspersonen begär det ska domstolen pröva åklagarens beslut om kontaktförbud. Begäran om sådan prövning sker muntligen eller skriftligen hos åklagaren som sedan ska överlämna frågan till domstolen. Åklagaren som beslutat om kontaktförbud är skyldig att föra skyddspersonens talan i domstolen om skyddspersonen begär det och särskilda skäl inte talar emot detta. Om förbudspersonen är misstänkt för brott och begär prövning kan beslutet om kontaktförbud prövas i samma rättegång som brottet.
Om det föreligger förändrade förhållanden kan även åklagaren häva eller ändra ett beslut om kontaktförbud. Åklagaren kan dock inte göra detta om beslutet om kontaktförbud redan är föremål för prövning i domstol.
En överträdelse av ett kontaktförbud kan få till följd att kontaktförbudets omfattning ökas, såsom att kontaktförbudet förenas med elektronisk övervakning, eller att förbud meddelas avseende ett större område.
Den som bryter mot ett kontaktförbud kan även dömas för brottet överträdelse av kontaktförbud. Påföljden för det är fängelse i högst ett år. Den som bryter mot ett kontaktförbud som är förenat med elektronisk övervakning döms för brottet överträdelse av kontaktförbud med elektronisk övervakning. Påföljden för det är fängelse i högst två år.
Vi på Advokatbyrån Familj & Försvar hjälper både dig som blivit utsatt för brott och behöver ett målsägandebiträde och dig som är misstänkt ör brott och behöver en offentlig försvarare. Vi kan även svara på dina frågor om kontaktförbud.
Kontakta oss gärna för inledande gratis telefonrådgivning för behovsanalys. Vi har tystnadsplikt.
