Den förälder som inte har barnet boende hos sig men som vill träffa barnet kallas för umgängesförälder. Det är dock barnet, inte föräldern, som enligt lag har rätt till umgänge med den förälder som barnet inte bor tillsammans med, så länge det kan ske på ett tryggt sätt. Man utgår sålunda från barnets bästa.
Umgänget kan ske genom att barnet och föräldern träffar varandra fysiskt eller genom att barn och förälder har annan kontakt, t.ex. genom telefon eller video. Inte sällan används inledningsvis umgängesstöd om barnet inte känner umgängesföräldern, om det finns anledning att ifrågasätta umgängesförälderns lämplighet eller om det är en konflikt mellan föräldrarna som påverkat barnet.
Barnets föräldrar har dock ett enligt föräldrabalken ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med den förälder som barnet inte bor tillsammans med, så långt möjligt, tillgodoses.
Advokatbyrån Familj & Försvar har omfattande erfarenhet av att bistå föräldrar med personskyddade uppgifter eller sekretessmarkering. Likaså hjälper vi den förälder som inte har sekretessuppgifter att träffa barn som bor på hemlig ort eller skyddat boende. Inte sällan har en förälder blivit misstänkt för brott mot den andra föräldern eller barnet och en förälder beviljats skyddat boende. Även i dessa fall kan barnet, om det är förenligt med barnets bästa, ha rätt till umgänge med den andra föräldern.
Om tingsrätten måste besluta i frågor om vårdnad, boende och umgänge i ärenden med barn eller förälder med sekretess måste man ibland ansöka om stämning. I vanliga fall inlämnas stämning där barnet har sin hemvist. Men om det inte fastställas går det bra att vända sig till Stockholms tingsrätt. Stockholms tingsrätt är den tingsrätt i Sverige som kan handlägga mål när barn eller förälders folkbokföringsadress är hemlig.
Kontakta oss gärna för mer information.
Tingsrätten kan fatta interimistiska beslut som gäller omedelbart, till exempel avseende barns umgänge med en förälder eller barnet boende. Likaså kan tingsrätten avsluta ett mål genom dom som antingen gäller omedelbart eller efter att den vunnit laga kraft (när det inte går att överklaga domen längre).
Om den ena föräldern inte följer det som står i beslutet eller domen har den andra föräldern möjlighet att begära verkställighet av domen hos tingsrätten. T.ex. om en mamma vägrar att lämna ut barnet för umgänge till pappan så kan pappan ansöka om verkställighet av beslutet hos tingsrätten med anledning av umgängessabotaget.
Tingsrätten hanterar ansökan som ett separat ärende och det blir en mindre rättegång. Om en förälder utan goda grunder hindrar umgänge beviljas ofta ansökan. Tingsrätten har nämligen att enligt 21 kap. föräldrabalken att pröva om det är ”uppenbart att verkställigheten är oförenlig med barnets bästa”. Utgångspunkten är sålunda att tidigare beslut ska följas av båda föräldrarna.
Ärendet ska handläggas skyndsamt. Tingsrätten kan försöka få parterna att komma överens genom att beslut om medling mellan parterna. Tingsrätten kan vid beviljande av ansökan besluta att den förälder som saboterat umgänget måste följa beslutet eller domen och betala ett vitesbelopp (böter) om föräldern inte fortsatt medverkar till beslutat umgänge. I sista hand kan domstolen besluta att barnet ska hämtas och överlämnas till umgängesföräldern eller boendeföräldern med hjälp av polis och socialtjänst.
Barnets bästa ska vara avgörande och ett beslut kan oftast inte verkställas mot ett barns vilja om barnet anses vara tillräckligt moget och gammalt då barnets vilja ska beaktas. En enskild prövning ska göras avseende barnets mognad i varje enskilt ärende men tidigare var åldern 12 år ofta avgörande.