Det förstärkta laglottsskyddet

Man hör ofta att det inom den svenska arvsrätten inte är möjligt för en förälder att göra sina barn arvslösa. Det man då troligtvis menar är att ett barn (bröstarvinge) enligt huvudregeln har möjlighet att kräva ut sin lagstadgade laglott när kvarlåtenskapen efter föräldern ska fördelas. Men vad händer om föräldern under sin livstid givit bort så pass stora gåvor att det inte finns någon kvarlåtenskap att fördela den dagen föräldern har avlidit? I en sådan situation kan det så kallade förstärkta laglottsskyddet bli tillämpligt. Nedan kan du läsa mer om vad det förstärkta laglottsskyddet innebär och när det kan bli aktuellt att tillämpa.

Vad är laglottsskyddet?

När en arvlåtare dör ska arvet fördelas jämnt mellan dennas bröstarvingar enligt den legala arvsordningen. Arvlåtaren kan däremot genom testamente valt att förordna om en annan vilja som då går före den legala arvsordningen och i stället ska läggas till grund för fördelningen av arvet. Däremot har en bröstarvinge enligt huvudregel rätt att utfå sin laglott och kan välja att jämka ett testamente som förordnar om på sådant sätt att en bröstarvinge utfår mindre än sin laglott. Möjligheten att jämka ett testamente kallas laglottsskydd.

Vad är en laglott?

Vad är då en laglott? Om en arvlåtare exempelvis efterlämnar fyra bröstarvingar och arvet mellan dessa fördelas lika, utfår vardera bröstarvinge 25 % av den totala kvarlåtenskapen. Den delen som en bröstarvinge då får kallas för arvslott. Om arvlåtaren däremot förordnat annorlunda genom sitt testamente och en bröstarvinge enbart ska utfå sin laglott, innebär det att denna enbart utfår halva sin arvslott. En laglott är alltså en halv arvslott. Om en av dessa fyra bröstarvingar enligt testamente enbart ska utfå sin laglott ska denna få hälften av 25 %. Laglotten blir alltså 12,5 % av den totala kvarlåtenskapen som arvlåtaren efterlämnar.

Vad händer om en förälder gett en gåva som påverkar arvet till en bröstarvinge?

Laglottsskyddet är en möjlighet för en bröstarvinge att jämka ett testamente för att på så sätt få ut sin laglott. Men det kan även förekomma situationer där det inte finns något testamente, utan att föräldern i stället har valt att fördela sin egendom under tiden denna fortfarande levde. Om en arvlåtare gett bort gåvor, t.ex. genom gåvobrev, under sin livstid på ett sätt som gör att det inte finns någon kvarlåtenskap för en bröstarvinge att ärva när arvlåtaren gått bort, kan det förstärkta laglottsskyddet i stället bli tillämpligt i vissa situationer.

När kan det förstärkta laglottsskyddet bli aktuellt?

Det förstärkta laglottsskyddet finns som ett extra skydd för en bröstarvinge för att en arvlåtare inte med enkelhet ska kunna kringgå laglottsskyddet genom att i stället för att upprätta testamente ge bort sin kvarlåtenskap på sådant sätt som kan jämställas med testamente.

För att det förstärkta laglottsskyddet ska vara tillämpligt, krävs att gåvan bortgivits för dödsfalls skull. Gåvans syfte ska kunna jämställas med testamente.

Man brukar säga att det förstärkta laglottsskyddet är tillämpligt i två olika typer av situationer när arvlåtaren har bortgivit gåvor:

När arvlåtaren vet att denna snart ska dö och därför väljer att ge bort sin kvarlåtenskap genom gåvor och på så sätt minskar de tillgångar som finns kvar att senare fördela genom arv.

När arvlåtaren ger bort en gåva, men med villkor om att denna får fortsätta nyttja egendomen så länge den lever. Exempelvis att arvlåtaren ger bort sitt bostadshus till någon annan, men bor sedan kvar där fram till sin död.

Gemensamt för båda gåvorna ska vara att arvlåtaren ska ha en avsikt att ordna successionen. Alltså att arvlåtaren haft en tanke på att försöka styra hur arvet efter honom/henne ska fördelas. Man brukar även tala om att båda typerna av gåvorna har givits under sådana omständigheter eller på sådant sätt att det innebär en mindre uppoffring för arvlåtaren att ge bort egendomen. Exempelvis genom att arvlåtaren ger bort gåvan nära inpå sin bortgång och under en period av allvarlig sjukdom och därmed inte längre har nytta av den eller att arvlåtaren trots att gåvan har överlåtits även fortsättningsvis kan nyttja egendomen på samma sätt som innan gåvan bortgavs. Exempelvis genom villkor i gåvobrev.

Hur går jag till väga för att göra det förstärkta laglottsskyddet gällande?

Om arvlåtaren har bortgivit gåvor på ett sådant sätt att du som bröstarvinge inte kan få ut din laglott vid fördelningen av arvet, kan du väcka talan i tingsrätten mot den som mottagit gåvorna. Detta måste ske inom ett år från det att bouppteckningen avslutades och du bör ta hjälp från en advokat specialiserad på arvsrätt. En bouppteckning anses enligt huvudregel avslutad när bouppteckningsförrättning hållits med bl.a. dödsbodelägarna.

Vad innebär det att göra det förstärkta laglottsskyddet gällande?

Om det förstärkta laglottsskyddet anses vara tillämpligt på gåvor som arvlåtaren har bortgivit, kan den person som mottagit gåvan behöva återlämna hela gåvan, eller delar av den, till dödsboet. Värdet på återlämnandet av gåvan ska då motsvara den del som saknas för att bröstarvingen ska kunna utfå sin laglott från arvet efter arvlåtaren. Om gåvan av någon anledning inte kan återlämnas, ska den som mottagit gåvan i stället lämna en ersättning till dödsboet motsvarande värdet på den delen av gåvan som ska återlämnas.

Vem har bevisbördan vid det förstärkta laglottsskyddet?

Vanligtvis måste den bröstarvinge som vill åberopa det förstärkta laglottsskyddet kunna bevisa att gåvan givits för dödsfalls skull. En bröstarvinge kan då exempelvis behöva bevisa i en arvstvist att arvlåtaren var allvarligt sjuk vid tillfället då gåvan överläts eller att villkoren för gåvan var sådana att arvlåtaren även fortsättningsvis kunde nyttja egendomen likt innan gåvan överläts. Du bör ta kontakt med en specialist inom familjerätt för att få rådgivning i saken innan du inleder en arvstvist.

Kan jag bli arvlös som barn och bröstarvinge?

Avsikten med laglotten är att ett barn, sålunda en bröstarvinge, inte ska kunna bli arvlös eller utan arv. Du kan läsa mer om laglotten ovan. Om det finns ett testamente måste den bröstarvinge som vill få ut sin laglott påkalla jämkning av testamentet inom sex månader från delgivning av testamentet. Om inte bröstarvingen gör detta kan den bröstarvingen förlora sin laglott, om laglotten eller arvslotten inte testamenterats till bröstarvingen. Om den döde dock inte efterlämnar något arv på sin dödsdag och det inte kan utredas att gåvor givits under livstiden kan sålunda en bröstarvinge bli arvlös.

Advokatbyrån Familj & Försvar hjälper ofta bröstarvingar att utreda om gåvor givits som påverkar arvet negativt och intressant är då att jämföra med vad t. ex. syskon eller partners erhållit i gåva av den avlidne. Välkommen att kontakta oss om du söker en advokat som är specialist på familjerätt. Vi erbjuder möten på vårt kontor, digitalt via Skype, Teams, eller Zoom och inledande gratis rådgivning på telefon för en behovsanalys.