Vilka gärningar utgör narkotikabrott?

Följande gärningar innebär att en person kan dömas för narkotikabrott: - Överlåtelse av narkotika. - Framställande av narkotika som är avsedd för missbruk. - Förvärv av narkotika i överlåtelsesyfte. - Anskaffande, bearbetande, packande, transport, förvar, eller annan befattning med narkotika som inte är avsedd för eget bruk. - Utbjudande till försäljning, förvar eller hantering av ersättning för narkotika, eller förmedling av kontakt mellan säljare och köpare, om förfarandet är ägnat att främja narkotikahandel. - Innehav, brukande eller annan befattning med narkotika. Bestämmelsen om narkotikabrott är utformad på ett sätt som gör att i princip all olovlig befattning med narkotika är kriminaliserad.

Vad är ringa narkotikabrott?

Vid bedömningen av om ett narkotikabrott ska anses vara ringa tas särskild hänsyn till arten och mängden narkotika samt övriga kringliggande omständigheter, såsom vilken typ av gärning i listan ovan som det rör sig om. Till exempel är det vanligt att innehav för eget bruk eller eget bruk bedöms som ringa narkotikabrott beroende på mängd och art av narkotika. Mycket mindre vanligt är det att gärningen bedöms som ringa narkotikabrott om det rör sig om överlåtelse av narkotika eller innehav i överlåtelsesyfte.

Narkotikabrott och straff - ringa, normalgrad och grovt brott

Ett av de vanligaste brotten som begås i Sverige är narkotikabrott. Narkotikabrott utgör dessutom en av kategorierna av anmälda brott som ökat mest i antal den senaste tiden. Dessa brott finns inte i brottsbalken utan omfattas av en särskild lag – narkotikastrafflagen (1968:64). Avseende införsel och utförsel av narkotika finns bestämmelser i lagen (2000:1225) om straff för smuggling. I denna artikel kan du läsa mer om straffen för narkotikabrott och skillnaden mellan ringa, normalgrad och grovt brott.

Vad räknas som narkotika?

Vad som bedöms som narkotika i Sverige framgår av en lång förteckning över substanser som Läkemedelsverket upprättar. Denna förteckning finns i bilaga 1 till förordning (1992:1554) om kontroll av narkotika. Vanliga former av narkotika som förekommer vid narkotikabrott i Sverige är bl.a. cannabis (dvs. hasch och marijuana), ecstasy, amfetamin, kokain, heroin, LSD, benzodiazepiner och tramadol.

Vad är narkotikabrott?

Med narkotikabrott avses brott som regleras i narkotikastrafflagen rörande de substanser som upptas i Läkemedelsverkets förteckning. Narkotikabrott är ett samlingsnamn för ett flertal olika typer av gärningar kopplade till olovlig hantering av narkotika. Man kan även dömas för försök eller förberedelse till narkotikabrott.

Gärningar som utgör narkotikabrott

Följande gärningar innebär att en person kan dömas för narkotikabrott:

Överlåtelse av narkotika.
Framställande av narkotika som är avsedd för missbruk.
Förvärv av narkotika i överlåtelsesyfte.
Anskaffande, bearbetande, packande, transport, förvar, eller annan befattning med narkotika som inte är avsedd för eget bruk.
Utbjudande till försäljning, förvar eller hantering av ersättning för narkotika, eller förmedling av kontakt mellan säljare och köpare, om förfarandet är ägnat att främja narkotikahandel.
Innehav, eget bruk eller annan befattning med narkotika.

Bestämmelsen om narkotikabrott är utformad på ett sätt som gör att i princip all olovlig befattning med narkotika är kriminaliserad.

Vad är straffet för narkotikabrott av normalgraden?

För narkotikabrott av normalgraden kan en person dömas till fängelse i högst tre år. En person kan även dömas för ringa, grovt eller synnerligen grovt narkotikabrott. Påföljden för ringa narkotikabrott är böter eller fängelse i högst sex månader. När det gäller grovt narkotikabrott är straffet fängelse i lägst två år och högst sju år. Om en person döms för det allvarligaste brottet – synnerligen grovt narkotikabrott – kan denne dömas till fängelse i lägst sex år och högst tio år.

Vad är skillnaden mellan ringa, grovt och synnerligen grovt narkotikabrott?

Ringa narkotikabrott

Vid bedömningen av om ett narkotikabrott ska anses vara ringa tas särskild hänsyn till arten och mängden narkotika samt övriga kringliggande omständigheter, såsom vilken typ av gärning i listan ovan som det rör sig om. Till exempel är det vanligt att eget bruk eller innehav för eget bruk bedöms som ringa narkotikabrott beroende på mängd och art av narkotika, vilket påverkar straffpåföljden. Mycket mindre vanligt är det att gärningen bedöms som ringa narkotikabrott om det rör sig om överlåtelse av narkotika eller innehav i överlåtelsesyfte.

Grovt narkotikabrott

Vid bedömningen av om det istället rör sig om grovt narkotikabrott beaktas det särskilt om brottet begåtts som ett led i en verksamhet som bedrivits yrkesmässigt eller i större omfattning. Hänsyn tas även till mängden narkotika samt om brottet varit av särskilt farlig art.

Synnerligen grovt narkotikabrott

Avseende bedömningen om gärningen ska anses vara synnerligen grovt narkotikabrott beaktas särskilt om brottet avsett en synnerligen stor mängd narkotika eller om brottet varit av synnerligen farlig art. Vidare tas även hänsyn till om brottet utgjort ett led i en verksamhet som utövats i organiserad form i syfte att i stor omfattning bedriva handel med narkotika.

Vad är straffet vid eget bruk och innehav av narkotika?

Enligt den praxis som finns på området bestäms straffet för eget bruk av narkotika i vanliga fall till 30 dagsböter oavsett vilken sorts narkotika som brukats. För olovligt innehav av narkotika döms olika påföljder ut beroende på sort och mängd. Följande är några vanliga exempel som kan ses som utgångspunkter. Hänsyn tas dock även till andra omständigheter som kan påverka straffet.

Straff vid innehav av cannabis

Döms man för innehav av ca 1 g cannabis är påföljden i vanliga fall 30 dagsböter, medan ca 10 g ger 60 dagsböter och 30 gram ger 100 dagsböter. När det rör sig om över 50 gram cannabis blir straffet vanligtvis mer ingripande än endast dagsböter. När innehavet är större och t.ex. avser 2 kg cannabis motsvarar det i normala fall ett straffvärde på 1 års fängelse och 5 kg motsvarar 2 års fängelse.

Straff vid innehav av kokain

Straffet för narkotikabrott avseende innehav av kokain upp till 0,2 g är 100 dagsböter och allt över 0,6 g påkallar ett hårdare straff än dagsböter. Till exempel är straffvärdet för innehav av 5 g kokain som utgångspunkt 3 månaders fängelse. Innehav av 40 g kokain motsvarar straffvärdet fängelse i 1 år och 100 g motsvarar fängelse i 2 år.

Uppsåt och narkotikabrott

Ett allmänt krav för att en person ska kunna dömas för brott är att brottet har begåtts med uppsåt. Det brukar kallas att samtliga gärningsmoment ska vara täckta av uppsåt. Det innebär att uppsåt måste finnas till att narkotika hanteras samt till vilket preparat och vilken mängd narkotika det rör sig om. Enkelt beskrivet kan en person till exempel inte dömas för narkotikabrott om denne trodde att den hanterade något helt annat än narkotika. Eftersom svårhetsgraden och påföljden för brottet delvis beror på art och mängd narkotika kan straffet bli lindrigare om gärningspersonen endast hade uppsåt till att den hanterade narkotika av mindre allvarlig art när den faktiskt hanterade narkotika med högre farlighet. Detsamma gäller om gärningspersonen inte haft uppsåt till eller känt till hur mycket narkotika som hanterats.

Narkotikasmuggling och straff

Införsel och utförsel av narkotika är också kriminaliserat. Den som för in narkotika i Sverige och underlåter att anmäla det till tullbehandling döms för brottet narkotikasmuggling. Även den som för ut narkotika kan dömas för narkotikasmuggling. Den som begår dessa handlingar gör sig vanligtvis även skyldig till narkotikabrott i form av till exempel innehav och transport av narkotika. I en sådan situation döms gärningspersonen i vanliga fall endast till ansvar för narkotikasmuggling och inte för narkotikabrott. Straffen för narkotikasmuggling motsvarar straffen för narkotikabrott och motsvarande bedömningar görs avseende brottens svårhetsgrad, vilket det går att läsa mer om under rubrikerna ovan.

Rätt till försvarsadvokat och offentlig försvarare vid narkotikabrott

Vanligtvis har du rätt till en offentlig försvarare i fråga om narkotikabrott. Då står staten för advokatens arbete förutom om du fälls för brott och har ekonomisk förmåga att betala en del av advokatens kostnader. Du har dock alltid rätt till en privat försvarsadvokat om du så önskar, vid förhör och rättegång. Du kan önska en av advokaterna på advokatbyrån Familj & Försvar, i kontakt med polisen och självklart kan du kontakta oss om du är misstänkt för brott.

Våra advokater på Advokatbyrån Familj & Försvar åtar sig ofta uppdrag som försvarare i mål rörande narkotikabrott. Vi åtar oss både uppdrag som offentlig försvarare och privat försvarare. Varmt välkommen att kontakta en försvarsadvokat om du har några frågor. Vi har tystnadsplikt och vi erbjuder inledande kostnadsfri behovsanalys per telefon.

Johan Lindgren

Advokat och grundare