Vad som bedöms som narkotika i Sverige framgår av en lång förteckning över substanser som Läkemedelsverket upprättar. Denna förteckning finns i bilaga 1 till förordning (1992:1554) om kontroll av narkotika. Vanliga former av narkotika som förekommer vid narkotikabrott i Sverige är bl.a. cannabis (dvs. hasch och marijuana), ecstasy, amfetamin, kokain, heroin, LSD, benzodiazepiner och tramadol.
Med narkotikabrott avses brott som regleras i narkotikastrafflagen rörande de substanser som upptas i Läkemedelverkets förteckning. Narkotikabrott är ett samlingsnamn för ett flertal olika typer av gärningar kopplade till olovlig hantering av narkotika. Man kan även dömas för försök eller förberedelse till narkotikabrott.
Följande gärningar innebär att en person kan dömas för narkotikabrott:
Bestämmelsen om narkotikabrott är utformad på ett sätt som gör att i princip all olovlig befattning med narkotika är kriminaliserad.
För narkotikabrott av normalgraden kan en person dömas till fängelse i högst i tre år. En person kan även dömas för ringa, grovt eller synnerligen grovt narkotikabrott. Påföljden för ringa narkotikabrott är böter eller fängelse i högst sex månader. När det gäller grovt narkotikabrott är straffet fängelse i lägst två år och högst sju år. Om en person döms för det allvarligaste brottet – synnerligen grovt narkotikabrott – kan denne dömas till fängelse i lägst sex år och högst tio år.
Vid bedömningen av om ett narkotikabrott ska anses vara ringa tas särskild hänsyn till arten och mängden narkotika samt övriga kringliggande omständigheter, såsom vilken typ av gärning i listan ovan som det rör sig om. Till exempel är det vanligt att innehav för eget bruk eller eget bruk bedöms som ringa narkotikabrott beroende på mängd och art av narkotika. Mycket mindre vanligt är det att gärningen bedöms som ringa narkotikabrott om det rör sig om överlåtelse av narkotika eller innehav i överlåtelsesyfte.
Vid bedömningen av om det istället rör sig om grovt narkotikabrott beaktas det särskilt om brottet begåtts som ett led i en verksamhet som bedrivits yrkesmässigt eller i större omfattning. Hänsyn tas även till mängden narkotika samt om brottet varit av särskilt farlig art.
Enligt den praxis som finns på området bestäms straffet för eget bruk av narkotika i vanliga fall till 30 dagsböter oavsett vilken sorts narkotika som brukats. För olovligt innehav av narkotika döms olika påföljder ut beroende på sort och mängd. Följande är några vanliga exempel som kan ses som utgångspunkter. Hänsyn tas dock även till andra omständigheter som kan påverka straffet.
Straffet för narkotikabrott avseende innehav av kokain upp till 0,2 g är 100 dagsböter och allt över 0,6 g påkallar ett hårdare straff än dagsböter. Till exempel är straffvärdet för innehav av 5 g kokain som utgångspunkt 3 månaders fängelse. Innehav av 40 g kokain motsvarar straffvärdet fängelse i 1 år och 100 g motsvarar fängelse i 2 år.
