Vad finns det för typer av skadestånd?

Det finns olika typer av skadestånd som målsäganden kan begära från den tilltalade. De vanligaste skadeståndstyperna är; • kränkningsersättning, • ersättning för sveda och värk, • ersättning för lyte och men samt • ersättning för inkomstförlust, sjukvårdskostnader och andra kostnader.

Vad är kränkningsersättning?

Kränkningsersättning är en ersättning som bestäms på objektiva grunder. Det innebär att ersättning utgår enligt en schablon. Kränkningsersättningen syftar till att kompensera känslor som den kränkande handlingen har framkallat hos målsäganden, såsom rädsla, förnedring och skam. Kränkningsersättningen ska bidra till att målsäganden får upprättelse för den kränkande handlingen och därmed återställa dennes självrespekt och självkänsla. Den 1 juli 2022 infördes ny lagstiftning på skadeståndsrättens område som innebär påtagliga höjningar av ersättningsnivåerna för kränkning. Syftet med lagändringen var att ge brottsoffren en stärkt upprättelse. De nya nivåerna innebär i princip en fördubbling av ersättningen jämfört med tidigare. Som lägst utgår kränkningsersättning med 8000 kr.

Vad är sveda och värk?

Sveda och värk ska kompensera målsäganden för fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur. Sveda och värk ersätter den ”akuta sjuktiden”. Det är alltså inte all sjuktid som ersätts. Skadan ska helst vara medicinskt påvisar för att skadestånd ska utgå i denna del. Det innebär att målsäganden måste presentera bevisning till stöd för sitt skadeståndsyrkande, vanligtvis intyg i någon form (från kurator, psykolog, läkarintyg, sjukintyg etc.). Ersättning för sveda och värk syftar till att kompensera för sådant som smärta och andra fysiska obehag, ångest, sömn- och koncentrationssvårigheter, depressiva reaktioner samt lidande som följer med olika slags vård och behandling under den akuta sjukdomsperioden. Ersättningen för sveda och värk uppgår till 2 800 kronor per månad (år 2023).

Hur får jag ut mitt skadestånd efter brott?

Om tingsrätten har dömt den tilltalade för brottet och samtidigt beslutat att den tilltalade ska betala skadestånd till målsäganden ska den dömde själv utge skadeståndet till målsäganden. Om den dömde inte frivilligt betalar kan målsäganden få hjälp av Kronofogden att driva in skadeståndet. När domen vunnit laga kraft, d.v.s. inte längre kan överklagas, skickas domen till Kronofogden. Målsäganden blir därefter kontaktad av Kronofogden brevledes med fråga om målsäganden önskar Kronofogdens hjälp med indrivning av skadeståndet. Om den dömde inte har några utmätningsbara tillgångar kan målsäganden vända sig till sitt försäkringsbolag för eventuellt utfående av skadestånd. I sista hand kan målsäganden ansöka om s.k. brottsskadeersättning via Brottsoffermyndigheten. Observera att en ansökan om brottsskadeersättning förutsätter att målsäganden först gjort en skadeanmälan hos sitt försäkringsbolag och där inte fått ut något belopp.

Målsägandebiträde – en advokat som hjälper dig som utsatts för brott

Enligt Brottsförebyggande rådets (Brå:s) statistik polisanmäldes cirka 84 000 misshandelsbrott och runt 24 600 sexualbrott i Sverige år 2022. Den som utsatts för ett brott har under vissa givna förutsättningar rätt till ett målsägandebiträde. Något förenklat kan man säga att målsägandebiträdet är brottsoffrets försvarare. Ett målsägandebiträde är vanligtvis en advokat eller en biträdande jurist på en advokatbyrå. I denna artikel förklaras målsägandebiträdets roll.

Vem är målsägande i brottmål?

Målsägande är, enligt lagen om målsägandebiträden (1988:609), den mot vilken ett brott är begånget, d.v.s. den som utsatts för en brottslig gärning. Även nära anhöriga till personer som dödats genom uppsåtligt brott (exempelvis mord) betraktas som målsägande. Med nära anhöriga avses främst make/maka, registrerad partner, sambo, barn och föräldrar till den döde. Syskon kan också ingå i kretsen av nära anhöriga.

Har alla som utsätts för brott rätt till ett målsägandebiträde?

Nej, att någon utsatts för brott innebär inte per automatik att målsäganden kommer ha rätt till ett målsägandebiträde. Det är främst brott mot person som ger rätt till ett målsägandebiträde. Med brott mot person menas exempelvis misshandelsbrott och sexualbrott. Exempelvis får ofta ett brottsoffer ett målsägandebiträde när målsäganden utsatts för våldtäkt eller sexuella övergrepp, misshandel eller våld i nära relation, olaga hot, rån, försök till mord eller annat allvarligt brott. Personer som utsätts för ekonomisk brottslighet såsom bedrägeri får i regel inte ett målsägandebiträde.

Måste jag betala för målsägandebiträdets arbete?

Nej, målsägandebiträdets arbete bekostas av staten. Den som varit utsatt för brott blir inte återbetalningsskyldig för målsägandebiträdets arbete. Däremot kan den som är misstänkt för brott behöva återbetala hela eller delar av målsägandebiträdets arvode till staten vid fällande dom. Om du inte skulle få rätt ett målsägandebiträde finansierat av staten kan du även välja att betala privat för en advokats biträde.

Har jag rätt att välja vem jag vill ha som målsägandebiträde?

Ja, du har rätt att välja vem som ska vara ditt målsägandebiträde genom att framföra önskemålet till polisen eller tingsrätten. Det är sedan upp till den föreslagna advokaten eller biträdande juristen att acceptera uppdraget. Eftersom staten står för kostnaden för målsägandebiträdets arbete utgår ersättning enligt en taxa som är densamma för alla advokater och biträdande jurister. Det blir sålunda inte dyrare bara för att du själv föreslår vem du vill ha som målsägandebiträde. Du bör välja ett målsägandebiträde som är specialiserad på brottmål.

Vad gör ett målsägandebiträde?

Målsägandebiträdet ska tillvarata målsägandens intressen under förundersökningen och i den efterföljande rättegången. Målsägandebiträdet ska även vara ett stöd för målsäganden under processen. Det brukar formuleras som att målsägandebiträdet har en kurativ roll. Målsägandebiträdet har också till uppgift att föra målsägandens skadeståndstalan vid rättegången, förutsatt att målsäganden begär skadestånd.

Är det någon skillnad mellan åklagarens och målsägandebiträdets uppgifter?

Ja, det är en stor skillnad. Åklagaren representerar staten. Det är åklagaren som beslutar om en person ska åtalas eller inte. Åklagaren ska vara objektiv under förundersökningen vilket betyder att åklagaren ska beakta vad som både talar för och emot målsäganden och den misstänkte. Vid rättegången är dock åklagarens främsta uppgift att få den tilltalade fälld för brottet.

Målsägandebiträdet däremot arbetar inte för staten utan är anställd på en advokatbyrå. Målsägandebiträdet är subjektiv och arbetar enbart utifrån målsägandens intressen. Vid rättegången är målsägandebiträdets främsta uppgift att föra målsägandens skadeståndstalan och stötta målsäganden genom rättegången.

Vad betyder det att biträda åtalet?

Målsäganden har rätt att biträda åtalet. När målsäganden biträder åtalet brukar man säga att det råder processgemenskap mellan åklagaren och målsäganden. Genom att biträda åtalet följer en del rättigheter för målsäganden. Exempelvis får målsäganden ändra och justera åtalet. Målsäganden kan också yrka på en annan påföljd än vad åklagaren gjort. När åtalet biträds får målsäganden lägga fram egen bevisning och även åberopa andra omständigheter i gärningsbeskrivningen. Allt detta gör målsägandebiträdet å målsägandens vägnar när åtalet biträds.

Måste jag som målsägande möta den tilltalade i rättegången?

Om målsäganden av rädsla eller någon annan orsak inte fritt vid förhör kan berätta sanningen i den tilltalades närvaro i rättssalen får rätten besluta om s.k. medhörning. Målsägandebiträdet framställer ett yrkande om medhörning vid huvudförhandlingen, d.v.s. vid rättegången. Det går inte att beviljas medhörning på förhand. Beslutet tas av rätten vid själva rättegången. Målsäganden måste kunna motivera varför medhörning begärs. Prata därför med ditt målsägandebiträde och förklara varför du inte vill möta den tilltalade i rättegången.

När blir det stängda dörrar vid rättegång?

Rättegångar är som huvudregel offentliga i Sverige, d.v.s. öppna för allmänheten. Vem som helst kan gå och lyssna på en rättegång. Domstolen kan dock besluta om stängda dörrar i vissa typer av mål. Stängda dörrar innebär att allmänheten inte får närvara. Målsägandebiträdet kan yrka på stängda dörrar. Domstolen fattar beslut om stängda dörrar i känsliga mål, exempelvis mål som rör sexualbrott eller mål som rör unga personer. Domstolen kan även fatta beslut om stängda dörrar endast i vissa delar av rättegången.

Får jag ha kvar målsägandebiträdet i hovrätten?

Den 1 juli 2018 ändrades reglerna avseende målsägandebiträdets uppdrag i högre rätt. Detta innebär att målsägandebiträdet inte alltid får vara kvar efter det att tingsrättsprocessen är avslutad. Målsägandebiträdet följer sålunda inte automatiskt med till hovrätten.
Det är respektive hovrätt som beslutar om målsägandebiträde ska förordnas även i hovrätt. Behovet av målsägandebiträde i hovrätten prövas utifrån vissa kriterier. I bedömningen ska bl.a. beaktas om målsäganden ska höras i hovrätten. Eftersom alla förhör spelas in i tingsrätten behöver parterna i regel inte höras på nytt i hovrätten utan domstolen tar del av de inspelade förhören.

Vid sexualbrott är huvudregeln att målsägandebiträde även ska förordnas i hovrätten.

Vill du ha hjälp av ett specialiserat målsägandebiträde är du varmt välkommen att kontakta Advokatbyrån Familj & Försvar. Vi på Advokatbyrån Familj & Försvar är specialister på brottmål och på att hjälpa målsägande i rättegång med skadestånd. Vi har tystnadsplikt och vi erbjuder inledande kostnadsfri behovsanalys per telefon.